Uppe före tuppen

 

Imorse steg vi upp 7:30 i vanlig ordning.

Undantaget idag var att vi båda mer eller mindre sov när vi satte oss i köket. Men vi knäppte på lampan och vaknade sakta men säkert.

Vi var uppe inatt! Tjohoo!

Runt halv två steg vi upp för lite nattamning. Sedan skulle vi gå och sov tillbaks. 

Men nej.

Så klockan 3 testade vi äta lite igen för att se om vi skulle hitta sömnen bättre. 

Men nej.

Närmare klockan 4 testade vi vagnen, det brukar hjälpa ibland.

Men nej.  

Närmare 5 ammade vi i sängen, då slocknade vi nog båda två. För att sedan vakna klockan 6 när Anders alarm ringde. Stackarn som skulle på jobb efter den natten!

Vi sov lite av och till, Harald och jag tills klockan blev halv åtta, då steg vi upp fast vi egentligen inte ville. Men man skall inte släppa på rutiner bara för att man haft en dålig natt, har jag hört.

Så där satt vi i köket och funderade över vår existens!

Harald somnade så fort han fick på sig halaren klockan 9, får se hur länge han tänker sova morislur nudå.

Hur kunde det vara såhär!? Han var inte direkt lessen inatt, men han var... vaken. Och muttrade. HÖGT. Nåja, nya tag bara! 

Vi skippade MammaBootCamp idag, Harald skulle ändå inte ha orkat komma med på något sånt och jag var så trött att det inte skulle ha gjort någon nytta med muskelträning just idag. Nåja, en gång får man väl skippa. 

Det är synd att nätterna har börjat mer och mer se ut såhär! Äntligen då han har börjat somna bättre på kvällen, så är han uppe halva natten istället...